Isolering

Så har det då konstaterats kvarka i stallet, tycker självklart jätte synd om de hästarna som har drabbats och deras ägare.
Men mitt i detta finns också en stor portion besvikelse och rädsla över att Isa eller Dockan ska drabbas... Drömmarna om NM och SM för Isas del känns just nu bara som, just det, drömmar!!!
I bästa fall kanske vi får lämna stallet i slutet av april och det känns omöjligt att fixa kval i tre grenar på en månad, hur gärna man än vill så kan man ju inte för Isas skull.
Vi får väl hoppas på att Jennifer kan ordna en nolla till i hoppningen så kanske de kan vara med i hoppningen iaf...

Våra hästar dvs Isa, Dockan och Daimond har än så länge inte visat några tendenser till sjukdom så vi håller tummar och tår att de klarar sig!!!
De står själva de tre på rad utan andra boxgrannar och går heller inte jämte några andra ute i hagen så chanserna att de klarar sig känns iaf bra, nu får man bara tänka till med tanke på vad man tar i osv.
Flyinge och besöket hos Fam Holmgren blir alltså inte av kommande helg, också det var en oerhörd besvikelse!!! Som jag har längtat och laddat inför detta... Både besöket med rundvandring i Grönkulla stallet, massa prat och trevligt umgänge men även själva tävlingen.

Kan ju berätta en rolig sak mitt i alla olycka och besvikelse. Träningen idag gick verkligen super, fast både jag och Isa kommer nog ha spagettiben imon för vi fick jobba hårt!
Vi jobbade mycket med tempoväxlinga och att jag verkligen ska vara tydlig med att hon ska ha stödet på yttertygeln, detta är en sak jag känner att jag har "slarvat" med hemma. I galoppen har jag haft känslan av att hon faller inåt i vänster varv även Jennifer har kännt detta men idag när jag red med stark yttertygel och mycket innerskänkel för att få henne rak och bära sig på det yttre bakbente så kände man en sådan tydlig skillnad. Galoppen blev helt annorlunda Isa har alltid haft otroligt fin galopp men helt plötsligt höjde hon sig några nivåer till, det blev ännu mer luft och takt.
Karin var imponerad av all hennes energi, ja Isa är ju ingen häst man behöver bära fram, framåt går hon av sig själv!!!
Va så nöjd och glad över träningen och vi bokade in en lektion om två veckor igen.
Men när jag sätter mig i bilen och tittar på mobilen har jag fått ett tele svar om kvarkan i stallet så det var bara att hoppa ut och säga att hon skulle åka hem och byta kläder efter kontakten med Isa. Även om inte Isa har symtom så kan hon ju bära på smittan! Detta kändes oerhört pinsamt, som tur va så var hon snäll och förstående...
Så det blir ingen lektion om två veckor utan det får vi skjuta på framtiden, orehört tråkigt när man väl kommit igång, fast vi har väldigt lång tid på oss att öva nu så det vill ju till att det blir bra tills nästa gång!

När man sedan kommer till stallet och får höra att det funnits misstanke om kvarka utan att vi fått veta något då blir besikelsen ännu större.

Någon som har några erfarenheter?!? Dela gärna med er...

Kram
Mikaela <3

Kommentarer
Postat av: Efwa

Jag såg på Bukefalos idag och tänkte....men vem är det som jag känner som ränner där hela tiden. Det var ju du.



Jag förstår din enorma besvikelse och frustration över detta. Först är det en hemsk sjukdom, sedan har ni Dockan med fölet och Isa med alla kval som skulle göras.



Fan vad besviken man blir på sådant här!!!!

2011-03-22 @ 22:13:37
Postat av: josefina

Usch tänker på er ! Hoppas dina håller sig friska !

2011-03-25 @ 07:00:43
URL: http://jnordlund.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0