De där hästarna

För att bli riktigt bra tillsammans med en häst måste man nog ha en speciell relation till hästen, jag tror att de måste finnas något form av "klick"!

I mitt liv har de väl än så länge funnits två sådan hästar... Isa och Allman! Båda två väldigt speciella på sitt vis!

Isa va en riktig "diva" hon "bossade" med de andra hästarn! Blev rent ut sagt sur om man inte satte henne i första rummet... 
Det bästa hon visste var att åka på tävlingar, då levde hon fullt ut. 
Hon älskade att visa upp sig och gjorde nog egentligen aldrig någon dålig tävling! 
Dressyren kanske inte va hennes starka sida även om hon hade mycket placeringar både uppsuttet och i vagn! Nä, favoriten va så klart fartgrenarna! Hoppning, maraton och precision!!! Hon kämpade alltid och ville alltid göra sitt bästa!
Hon hatade regn och lera, som den primadonna hon är... 
Trots att hon va pigg och gärna visade detta med oss rutinerade var hon en klippa mot orutinerade! 
Hennes "favvo-trick" va annars galopp på en väg, plötsligt kast åt sidan... "-Hallå, ser du inte den gråa stenen i diket, den kan äta upp oss".
Otalig gånger fick jag smaka på gruset i dessa situationer!!! 
Hon tog mig upp till MSV körning och Jennifer hade placeringar upp till LA i hoppning!!! Vi kände varandra utan och innan, jag hade förmånen att äga Isa från 2004-2013 en fantastisk häst som gett mig då mycket... GLÄDJE!

Mannen i mitt liv Allman!!! Undra om man någonsin mer i livet kommer tycka att en relation till en häst är så självklar?!? Det var kärlek vid första ögonkastet... Jag bara visste att de va vi två!!!
Han va kanske inte en sån fighter som Isa, han va mer självklar! 
Han va bra och de visste han! 
Ja va aldrig nervös med honom när ja körde in på banan, konstigt nog så kändes de ungefär som att jag visste att de skulle gå bra. 
Samma sak hemma han va lugnet själv, inget stressade honom, förutom lastbilar och om hans brudar va utom synhåll! 
På tävling va han underbar, han va så lätt att ha med sig, vi va placerade i alla kör klasser utom en, totalt! Han rev aldrig en boll i precisionen! Men mer än alla tävlingsresultat va de känslan... 
Va ja inne, stod han vid huset, va jag i stallet stod han vid stallet... Kom ja hem med bilen kom han o mötte mig! Han va alltid där jag befann mig!
Det va underbart att vinna fjord SM med honom och glädjen där och då med mitt team är nig svår att uppnå igen!!! 

Det är en ära att ha fått tävla dessa fantastiska individer! 

Och det bästa av allt är att jag börjar känna "klicket" med Aragon! En oerhört speciell och personlig häst... Ska försöka beskriva i ett annat inlägg!

Kram
Mikaela <3

Kommentarer
Postat av: Helene och Börje

Härligt att läsa dina rader. Hoppas verkligen det klickar till med Aragon!

Svar: De tror och hoppas jag med... Kommer ett inlägg om honom imon ;)
Mickan

2013-12-10 @ 16:40:05
Postat av: Anonym

Gillar ditt fighting-face!

2013-12-10 @ 19:38:39
Postat av: mormor Hellsing

Önskar dej en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!Livet går vidare, nya framgångar väntar säkert!Kramar från Äppelbogänget

Svar: Tack detsamma!!! Visst gör de... Men de finns minnen man vårdar mer ömt än andra ;)
Mickan

2013-12-10 @ 22:25:07
Postat av: Ewa

Ngt som Isa också älskade var massagen, när hon väl hade bestämt sig att det var skönt, underbar häst!

Svar: Ja de va också en klar favorit!!! Tror Blondie behöver de me snart...
Mickan

2013-12-11 @ 11:20:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0