Vi trodde alltså att hon skulle föla på söndag natt någon gång, jag åkte från stallet kvart över åtta, hade bestämt med min kära mor att vi skulle åka ut och kika vid tolv. Ville helst inte åka själv om något skulle vara galet. Men kvart i tio får jag ett samtal av fam F som i sin tur fått samtal ifrån en annan i stallet att hon redan hade fölat. Så där låg det ett brunt litet stoföl i halmen när vi kom, efterbörd och allt var redan ute, jag tycker det är så fantastiskt när de klarar av allt själva!
 
Precis nyfödd.                                        Den livsviktiga råmjölken.

Så sen var det bara och bevittna det otroliga när de ska upp och stå, hon var på god väg själv men eftersom vi var lite rädda att hon skulle slå i väggar osv valde vi att stötta henne så hon kom upp på benen.
Sen gick allt jätte bra hon hittade snabbt till juvret... Och var uppe och diade och la sig några gånger, jag väntade till hon hade bajsat och sedan gick och la sig igen. Dockan fick hö och de fick mycket ny halm att sova på. Jag åkte hemåt vid kvart i ett, helt otroligt att allt detta hände på fyra och en halv timme... Det är skillnad mot oss hjälplösa människor.
Behöver jag tillägga att det var svårt att somna när jag kom hem!?! Tankarna bara for runt, detta lilla liv som vi väntat så länge på. Jag hade nästan bestämt att hon skulle heta Barbie om det blev ett sto men detta kändes inte som en Barbie, min Barbie skulle varit svart med vita tecken.
Valet föll istället på Andreas namnförslag, Well Done! Hemma kommer hon kallas Wella...

Wella i halmen måndag morgon.

I måndags blev det många timmar i stallet, morgonen tillbringade jag mest sittande i Dockan och Wellas box, fixade även allt i stallet för att jag sedan skulle kunna komma tillbaka och köra Isa på eftermiddagen (mer om detta i ett annat inlägg). Sedan stack jag iväg på möte med tävlingskommitte'n när de var slut åkte Andreas och jag ut till stallet igen för att han skulle få se det lilla underverket.
Wella och Dockan fick även komma ut en stund på gräset utanför stallet, vilket är väldigt uppskattat av Wella som tar långa galopp rundor tills sin mors stora förtret.
 
Sötnosen i boxen!                                    Orolig mamma som inte tycker om när Wella 
                                                              går bakom henne.

Idag har de fått gå ut två gånger även dessa gånger väldigt uppskattade, Wella är en bestämd och lite tillbakadragen dam, stämmer ganska bra med mammans humör. Ikväll fick jag mig dock en riktig "gos-stund" vilket var mycket uppskattat i alla fall från min sida...
Imorgon ska de få komma ut i hagen några timmar, vi har delat av en hage med dubbeltråd så inte lilla fröken försöker gå under. Blir spännande att se hur de reagerar. Dockan är en rätt beskyddande mamma men hon är väldigt snäll och tillåtande mot oss människor.

Kram
Mikaela <3