Härliga höst

Igår var det återigen dags för en tur i maratonvagnen för Etnas del, My var med mig och hjälpte mig, känner att jag vill ha med någon så här i början när vi inte känner varandra. Sen har jag inga problem i själva körningen, men vid till- och frånspännig är det skönt att ha en person till som kan hjälpa till med en orutinerad häst.

Etna är väldigt snäll och köra, nu har hon börjat förstå att jag vill ha mycket tempo i traven, va väldig skillnad igår mot sist när jag körde henne, när hon får mer tempo kommer längden i steget och då är det lättare att få en ärlig eftergift på tömmen. Något annat vi jobbar mycket med nu är att ställa sig i kurvorna och att jag ska kunna "flytta" bakdelen i skaklerna, dvs. petar jag med piskan på hennes vänstra sida ska hon flytta sig mot den högra skakeln när hästarna kommer in i rätt "tänk" gällande detta är det mycket lättare att köra dem på volt och tex vända i ett maratonhinder. Vi övar också mycket halter och ryggningar, detta gör hon mycket bra, igår blev det även en hel del "små svängar" upp i skogen, också detta är en bra övning om hon ska slussas vidare in på tävlingsbanan att alltid gå dit jag säger, oavsett underlag och terrängförändringar.

Vi körde även Dockan igår, hon fick ett rejält trav pass utmed sjön, jag älskar höstkvällarna, det var fantastiskt vackert att köra vid sjön igår och kylan bet lite lätt i kinderna. Hon fick ett pass på en timme ungefär och hon tycker verkligen det är så kul med körningen, ibland är hon nästan lite väl överladdad men nu börjar vi komma tillrätta med ryggningarna vilket känns skönt. Även halterna är ok, ibland vill hon dock fortfarande rivstarta dvs hon drar iväg alldeles för mycket istället för att mjukt dra igång vagnen.

Idag kommer en av mina allra bästa vänner, Erika, hon ska ha träningar här ikväll och imorgon sen ska vi väl få lite tid att "bara" umgås också hoppas jag.

Kram
Mikaela <3


Premiär med maratonvagnen

Allt blir inte som man tänkt sig, i lördags skulle vi ut och premiär köra med Etna, tänkte att jag skulle köra henne i rockarden några gånger eftersom jag inte känner henne så väl ännu och hon har aldrig gått i 4 hjuls vagn innan heller.
Jag hade dock inte tänkt på att jag aldrig kört Isa i rockarden sen jag köpte min nya sele, spännet som man fäster skakeln med var på tok för stor och passade inte i den vagnen, jag hade alltså inte så mycket till val utom att köra Etna i maraton vagnen. Sagt och gjort vi var tre som satte för och de andra gick till en början jämte henne, allt gick jätte bra och hon skötte sig perfekt. Så nu håller vi tillgodo med maratonvagnen bekvämare för både mig och Etna, i stallet är det många som frågar om jag inte saknar Isa? Jag trivs bra med Etna men de e klart att man saknar Isa, vi känner varandra utan och innan, det som jag tycker är så roligt och inspirerande med nya hästar är alla nya erfarenheter som följer med dem. Ingen häst tänker och reagerar på samma sätt utan det gäller att lära sig att läsa av situationerna och det är mycket det jag ser som en utmaning, lära känna dem och lära dem nya saker.

Igår var jag hos en kompis och hjälpte henne klippa tre hästar, Etna fick en dag i hagen ihop med Shakira, de verkar trivas väldigt bra ihop! Idag busade de runt i hagen tillsammans för fullt. Jag tömkörde sedan Etna på banan och E red Shakira på banan, det blev ett fasligt gnäggande dem emellan när jag skulle tömköra en sväng i skogen som avslutning. Men det är härligt att de trivs ihop och framförallt är jag nöjd över att de verkar så glada tillsammans, bus och bocksprång i hagen brukar va ett tydligt tecken på en lycklig häst. Jag hade även en lycklig häst på tömmen för hon skakade glatt på huvudet i första trav jobbet, mysig häst!
När vi väl kommit igång med tömkörningen verkade hon gillade de, i början va hon dock väldigt tveksam och skulle bara ta pisken som framåt drivande istället för att också flytta sig för den som jag ville att hon skulle göra!

Jag körde även Dockan i lördags, fick ett riktigt härligt dressyrpass på banan, undra om det var hennes födelsedags present till mig? Båda hästarna skötte sig super i lördags så det passade ju bra. Med Dockan jobbade jag vidare med de övningarna vi körde i O-hamn sist och hon släppte till fint i båda sidorna och slappnade av fint i slutet, dock kan hon spänna till snabbt igen om något stör henne, de började köra med en cement blandare i grannhuset när jag körde då tar de tid innan hon slappnar av igen. Men med lock, prat och massa tålamod så är hon en fantastisk "liten" häst!

Kram
Mikaela <3

Skogsturer

Nu har Etna och jag hunnit med två skogs turer, en i onsdags och en idag. Hon är väldigt pigg och glad, hon gillar verkligen att var i centrum och få all uppmärsamhet. Det har blivit två väldigt lugna turer, Etna har inga skor nu, men på fredag kommer Niclas och lägger på nya så då kan de bli lite mer turer med lite högre tempo.
Jag tror dock att fröken är nöjd med att strosa runt och träna lite lydnad, hon har ju även fullt upp med att hålla ordning på benen bland stenar och rötter här i våra småländska skogar, även backarna är jobbiga, så det har varit en svettig och trött häst som kommit in i stallet efter våra små turer.
På måndag får vi nog plocka fram klippmaskinen också, hon har väldigt mycket och tjock päls så den ska vi avlägsna, vet inte riktigt vad det blir för klippning ännu men det lutar åt att jag klipper hela halsen och bogarna. Det är ju där hon svettas mest! Så lämnar vi resten av kroppen orörd.

Igår fick vi även byta hagkompisar då det inte alls fungerade med Dockan och Daimond, de va alldeles för dominanta och bestämda mot stackars Etna som blev vallad och flyttad hela tiden. Så nu går hon med Shakira istället, de verkar trivas väldigt bra ihop, båda är väldigt lugna och förnöjda hästar, idag när jag hämtade henne i hagen gick de och betade ihop. Tilläggas bör att Etna nu hamnade i "svälthagen" med flera kullar och sluttning i hela hagen, borde passa henne tycker jag. Gratis träning även i hagen!

Imon tänkte jag köra båda hästarna först Etna och sen Dockan, Etna får vi ta med rockarden några gånger, innan de blir debut med maratonvagnen, så jag lär känna henne lite.
Dockan har jag tyvärr inte hunnit köra något innan den här veckan. Jag har börjat på nytt jobb denna veckan på handikappsomsorgens kontor, min främsta uppgift är att göra scheman men jag kommer göra allt möjligt som finns att göra på ett kontor och vad cheferna behöver hjälp med, alltid spännande med nya utmaningar.

Kram
Mikaela <3

Skåneresa

Vetlanda helgen är över, det blir väldigt tomt när man längtat efter något länge. När dagen var färdig med alla fina hästar skulle vi bege oss mot skåne för att lämna Isa och hämta Etna. Vi tog sällskap med Fam Holmgren när de åkte ner med sin ny godkända hingst i transporten, ett stort grattis till dem och jag gillar att det gick in en hingst som är lite högre över havet. Resan ner gick bra, Elin och jag hade massa att prata om och lyssnade på bra musik plus att jag kan Stuteri Grönkullas webbadress helt utantill nu efter att ha läst den i mer än tre timmar, www.gronkulla.com där kan ni läsa om deras äventyr med Isa.
Väl nere i skåne blev de lite fika och hästprat, hade inte klockan varit så mycket plus att familjen skulle iväg och rösta har jag en känsla av att stunden runt deras köksbord blivit betydligt längre!
Med oss hem fick vi alltså en fin men något rund Etna, som skötte sig exemplariskt hela vägen hem, hon stod lugnt och stilla hela vägen tiden.

Idag har hon fått gå själv i hagen, men när jag slutade jobba åkte jag ut till stallet så då släppte vi ihop henne med Dockan och Daimond. Dockan är ju ingen glad häst, det vet vi alla som känner henne men det blev inte så mycket av hennes "attacker" de verkade acceptera varandra alla tre och åt i godan ro.
Jag fixade stallet medan hästarna bekantade sig med varandra. Sen fick De komma in så fröken Etna kunde få sig ett bad, även detta mottogs med ett stort lugn. En ren och fin häst gick direkt in i boxen och rullade sig i sitt rena täcke. Jag som är van vid Isa som nästan aldrig rullar i boxen har fått en häst som verkar ÄLSKA att rulla sig. Det och prata verkar hon gilla, hon gnäggar och hummar hela tiden.
Jag är verkligen glad att jag fåt chansen att prova denna hästen och att jag med stort lugn vet att Isa har de toppen i skåne.
Imon ska jag och Etna ge oss ut på en liten skritt tur i omgivningarna, hoppas på bättre väder än idag.

Kram
Mikaela <3


Isa ohalt

Idag fick Isa gå ut igen, det var en väldigt lycklig häst som jag släppte i hagen hon pep, bockade och sparkade men efter en liten uppvisning lugnade hon sig och insåg att hennes nya hage var full med gott gräs, så matlusten tog snabbt överhand. Hon gick ute med bandage och silvertejp, imon blir de utan, jag och Andreas var just i stallet och då tog vi ut henne på gruset och travade på asfalten, ohalt på båda underlagen! Isa var bara full med bus och energi, så nu blir det sista natten i Småland på ett tag.
Känslorna är kluvna, på ett sätt blir det skönt med en ny häst men också ovisst, jag och Isa känner varandra så väl och vi har tillbringat över fem år tillsammans, klart att det kommer va sorgligt att säga hej då imon. Jag tror ändå att detta är det bästa det är ju bara en period sen ses vi ju igen och då får väl ödet avgöra lite vad som händer, en sak är i alla fall säker och det är att hon inte är till salu, det älskar jag henne för mycket för. Vi ska ju bli gammla ihop, jag och Isa!

På förmiddagen var jag inne och tittade på unghigstarna som visades i Vetlanda, jag fick ingen direkt personlig favorit, som vanligt är det alltid kul att träffa alla gamla och nya bekantskaper som vi knyter kring vår underbara gula häst!

Igår fick Dockan gå ett riktigt långpass i skogen, vi passade även på att trava och galloppera lite naturliga vattenhinder som hade bildats av allt regn den senaste tiden. Jätte kul tyckte Dockan, My (Dockans ägare) tyckte väl det var mindre kul för hon blev väldigt blöt. Skönt i alla fall att se att hon bjöd ärligt mot vattnet och litade helt på mig även att hon inte gått där innan och det var väldigt längesedan vi gallopperade genom något vatten.

Nä, nu ska jag gå och duka! Vi ska äta kräftor ikväll, gott och mysigt, med bra sällskap kan det bli bättre?

Kram
Mikaela <3

Regn och rusk

Hösten är verkligen här nu, det är grått, regning och ruskigt ute. Jag behöver ju inte ha dåligt samvete att Isa står ute och blir blöt i alla fall, hon står i tryggt förvar i sin box. Det märks att hon börjar bli piggare för hon är inte lika nöjd med sin inomhus vistelse längre.
Igår tittade veterinären på henne igen, inne i stallet är hon ohalt nu men kommer hon ut och underlaget är lite ojämnt är hon fortfarande halt, idag ska hon dock få gå ut och mumsa lite gräs senare i eftermiddag. Imon kommer hovslagaren och då blir det nya skor på alla fyra fötterna, vi tror att hon kommer bli bättre med skon för då kommer hon ju upp lite från marken, troligtvis blir de nog bandage och silvertejp i några dagar ute så det inte kommer in smuts i såret.



Här ändrar vi lite inställningar på selen inför söndagens dressyrprograms körning. Bland annat ändrade vi inställningarna på bakselen rätt så mycket, det skulle underlätta hennes ryggningar då vi inte är helt överens om ifall man kan gå bakåt eller inte. Fick även många tips hur vi skulle underlätta ryggningarna, rygga i sluttning, någon som drar i vagnen där bak så de rullar lätt och inte kröker sig, ett annat bra tips var att alltid rygga när man kom hem så de har en plats där de vet att de alltid förväntas rygga innan de är klara.



Den här bilden älskar jag den utstålar ett sånt lugn och den har verkligen tagits i rätt ögonblick! Sen borde väl sponsorkontrakt med Drive out och Dina försäkringar vara klara om jag sprider denna bild? Bilden är tagen när vi kör dressyrprogrammet.
Igår var vi ute på ett körpass igen med Dockan, ryggade två gånger i nedförlut och det gick jätte bra. Annars jobbade vi mest med sidorna och att vi skulle få henne avspänd.

Kram
Mikaela <3

Gammalt och Nytt

Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade här på bloggen, får sammanfatta lite i korthet. Tisdag till fredag gick både Dockan och Isa lite blandad körning och ridning på banan och i skogen.

Jag har ju spenderat helgen i O-hamn och det var som vanligt en toppen helg! Jag är så glad att jag fått chansen att träna där nere, de helgerna är guld värda. Det var ju första gången jag hade med mig Dockan, kan säga fjärilarna var många inför första passet. Dels vet jag att hon kan vara rätt "besvärlig" och sen har inte "körsjälvförtroendet" varit på topp på sistone. Det började inte så bra, Dockan blev rädd för pisken och hoppade över en lina, efter den incidenten gick dock allt spikrakt uppåt.
Första passet på lördagen lossade vi henne i sidorna och körde mycket "bas" övningar, så nu vet jag vad jag måste tänka på och hur jag ska lossa henne när hon ligger på i en töm. Andra passet på lördagen ägnade vi åt presicions körning, med mjuka svängar och enkla övergångar för att behålla det fantastiska lugn som infunnit sig i den svarta damen!
Söndagen ägnade vi åt programkörning och det kan väl sammanfattas med ett ord, UNDERBART! Plötsligt var det "lätt" att köra häst igen och fantastiskt roligt, hade jag inte haft öron hade nog leendet gått runt hela huvudet efter de programmet. C älskade Dockan, han tyckte vi skulle göra abort (skämt) och satsa på tävlingskarriären. Men får hon bara vara hel och frisk så hoppas vi på comeback 2012!!!  I morgon ska vi ut och försöka komma ihåg alla viktiga instruktioner och försöka hänga kvar vid denna lätta körningen.

Isa och Jennifer var ju i Braås och tävlade i söndags. Resultatet blev två dubbel nollor i LB (90cm) så nu är två SM kval klara, skönt! Man kan väl dock erkänna att de hade lite stolpe ut då de var första untanför placering i båda klasserna. Behöver jag förklara hur glad jag var över "mina" små hästar denna söndag?
Men glädje är farligt känns det som (iaf för mig jag får inte vara "för" glad), när jag skulle hämta hästarna i hagen på kvällen kom Isa hoppande på tre ben, jag har aldrig sett en så halt häst innan. Hon hade vridit skon på sned och fått tåkappan in i hoven. Så nu är det boxvila till fredag med jodopaxomslag, hon är fortfarande halt men blir i alla fall bättre och bättre så vi hoppas att det inte blir värre.

Om Isas hov fortsätter förbättra sig så åker hon till skåne på söndag, jag ska byta häst med Stuteri Grönkulla ett tag, jag ska köra deras Etna och de tar hand om Isa så länge. Den senaste tiden har det kännts som Isa varit väldigt trött på mig, då jag har höga krav hela tiden tror jag att hon kanske blivit lite trött på mig. Så nu får vi båda ett break ifrån varandra och jag hoppas på att detta blir en nytädning för oss båda. Bättre ställe tror jag inte hon kan hamna på, så jag känner mig mycket trygg med detta.

    

Två väldigt olika hästar men ändå så lika, båda ston med mycket humör! Men har man dem med sig då gör de allt för mig!

Kram
Mikaela <3

Energi

Jag känner att jag är full av energi, de senaste dagarna har jag städat alla skåp i köket, förrådet här hemma och idag tog jag tag i skafferiet.
I lördags hjälptes jag och Andreas åt att städa hela lägenheten, byta gardiner, plantera om blommor osv, så nu är det höstfint hemma hos oss. Funderar på att åka till affären och köpa ingridienser till att baka något när jag skrivit klart detta inlägg. Jag trivs verkligen här hemma nu, idag fick vi en ny spis också, den andra va det något fel på ugnen i, den brände allt efter ungefär tio minuter och så dålig är jag faktiskt inte på att laga mat så de va inte min okunnighet utan det var fel på ugnen, jag lovar!

Isa är som vanligt nu igen, jätte skönt, bara lite skorpor kvar efter hennes "knölar". I lördags gav jag mig ut på en lång tur med vagnen, vi va ute i nästan två timmar i strålande höstsol, då är det underbart att vara hästägare. Trots att jag innan jag masade mig iväg till stallet inte alls va upplagd (på grund av min envisa förkylning) för att ta ut Isa så blev de en underbar tur när vi väl kom ut. Vi jobbade mycket med igångsättningar, avbrott och samling. Jag tycker att det är mycket lättare att jobba med sånt när vi är ute på vägarna där hon har en helt annan framåtbjudning än på banan, säskilt samlingarna, på banan "lägger hon nästan av" man får lättare rätt takt i henne ute på vägarna där hon vill jobba mer framåt. Jag kör överhuvudtaget mycket "dressyr" ute i skogen, lägger volter i korsningar och runt träd, jag får en häst som tycker jobbet är intressant och är väldigt vaken på mina hjälper.
Igår va vi ute på en skogstur med Dockan och Isa, jag körde Dockan och Fanny red Isa, detta var mycket nyttigt för Dockan då hon ibland kan vara lite uppe i det blå och inte fokusera på mig. Nu fick jag verkligen henne att jobba trots att vi hade sällskap. På onsdag blir det ett dressyrpass för Dockan på banan sen sticker vi till O-hamn och tränar hela helgen. Ska bli så kul!


Idag var det en Agria kontrollant ute och tittade på Isa eftersom jag höjde hennes försäkring, hon hittade inga fel på min lilla pärla, vilket jag inte heller förväntade mig. Men fick en trevlig pratstund om körning vilket man inte får alla dagar. Innan dess hade jag och Isa först varit ute en sväng i skogen för att sedan trimma en stund på banan, hon börjar lyssna riktigt fint nu igen och jobbar i en mycket bättre form, där hon inte går och "spänner" sig så mycket.
Imon kommer Jennifer och ska hoppa, får väl höra vad hon tycker också. De ska ju iväg till Braås och tävla på söndag, Isa går två Lätt B (90cm) tyvärr får jag ju inte följa med. Men jag vet ju att hon är i goda händer, dessutom har ju Isa gått super på de andra två tävlingarna jag har missat i hennes och Jennifers karriär.

Nu till lite frågor! Hade varit kul att höra vad ni som läser bloggen vill läsa om? Har ni några frågor och funderingar kring mig och mina hästar. Vilka är ni som läser min blogg? Bara jag som är lite nyfiken, vore kul om ni tog er tid och skrev en kommentar om detta.

Kram
Mikaela <3


Uteritt

Idag va jag äntligen uppe på hästryggen igen, om än något snuvig och trött. I tisdags hade vi ju planerat in en vilodag för Isa (tur var det med tanke på knölarna) även onsdagen fick bli en vilodag eftersom hon fortfarande var alldeles för irriterad för att man skulle kunna jobba henne på ett rättvist sätt.
Igår fick hon vila på grund av mig har åkt på en envis förkylning, nyser och snorar hela tiden och kände att jag inte hade orken att ge mig ut på en ridtur, så nu har det blivit tre vilodagar för Isa.

Men idag gav vi oss ut på en rejäl uteritt med sällskap av både Daimond (My) och Dockan (Fanny), jätte kul att komma ut alla tre! Vi började ridturen med en tur upp i vår klätterbacke för att sedan ge oss iväg till bäcken och vidare förbi sommarstugorna. En trevlig tur i kuperad terräng med växlande gångarter, när vi kom hem visade klockan att vi hade varit ute i en timme och femton minuter, härligt.
Fam F måste nog tyvärr sälja Daimond då stora tjejen tappat lite av hästintresset, tråkigt men ibland blir det så. Idag pratade vi dock om lite andra planer, får se om det blir verklighet. Jag är i alla fall så otroligt glad och tacksam över de fina samarbetet jag har med den familjen, de känns verkligen som min extrafamilj också.

Isas knölar är nu helt borta, det återstår bara skorpor. Vi tror att det var något som bitit henne det mesta tyder på det. Hon får klara sig utan täcke ett tag till nu så länge vädret är fint i alla fall så det får en chans att läka bra. Jag kommer nog få klippa henne igen sen för hon har redan hunnit bli rejält luden och idag blev hon lite svett trots att tempot inte var jätte högt.
Imon tänkte jag att vi skulle ge oss ut på en lång tur med vagnen

Kram
Mikaela <3

RSS 2.0