Jag har tre personer/tränare som har betytt oerhört mycket i min utveckling med hästarna, tänkte att jag skulle berätta lite kort om dem...

Lars Lindkvist var tränare i hoppning som jag och min syster red på ridskola hos, vi började där när jag var 14-15 år. När jag sedan fick Mowitz hade vi honom på tillridning ett tag hos Lasses dotter och sedan började jag träna hoppning/markarbete med honom hos dem.
Upplägget var väldigt pedagogiskt och han hade en enorm känsla för barn och hästar men samtidigt hade du en enorm respekt för honom och han hade respekt för hästarna. Något jag lärde mig där var att hästar är INGA fåtöljer dvs när du tex har tävlat tar du hand om hästen och hoppar av du sitter inte kvar och tittar på andra ryttare...
Han tog mig från att knappt ha tävlat utom ett fåtal Clear Rounder upp till LA nivå.
På gymnasiet hade jag special idrott och även detta red jag för honom dels på Mowitz men även på min stora häst Love Me Tender.
Fokus låg alltid på att få hästen att jobba med dig och inte emot dig!

Erika Lickhammer jag och Erika är väldigt bra kompisar och har jobbat ihop i två år, dels ett år i skåne och sedan i holland. Jag har även dess emellan varit med på tävlingar och hjälpt henne. I skåne red jag lektioner för henne med min stora häst.
Men det jag främst har med mig från denna tid är upplägg av träning och skötseln av hästar! Jag lärde mig verkligen hur man lägger upp träning både grund kondition och inför en tävling... Alla möjliga scenario av hästars träning fick man vara med om. Även skötseln är oerhört viktig, jag tror många glömmer detta, sköter man hästarna på ett proffsigt vis så håller de längre och det är oftast i den dagliga skötseln du upptäcker om något skulle vara fel.

Christer Pålson en riktig hästkarl ut i fingerspetsarna! Det är Christer som har lärt mig "köra" innan jag började träna för honom visste jag inte vad körning innebar. Han har verkligen fått mig att inse att körning kan vara otroligt lätt men även oerhört svårt...
Man måste var ödmjuk både mot hästen och sina egna prestationer och kunna växla fokus beroende på uppgift. Det var han som fick upp mina ögon för att jag inte alltid kan ha allting "tävlingsmässigt" då jag är perfektionist ut i fingerspetarna kan jag ha en förmåga att bli för noggran.
Det var även han som fick mig att våga ta klivet upp till msv, att han trodde vi skulle klara det gjorde nog att jag vågade. Vem vet annars kanske vi hade varit kvar i de lägre klasserna ännu ;0)

Nu vet ni lite om de som betytt mest för mig och mina hästar...

Kram
Mikaela <3