Fredriksbergs Aragon
Jag skrev ju ett inlägg om Isa och Alle för ett tag sedan och livade då ett inlägg om Aragon och här kommer det... :)
Den största anledningen till att jag tycker så mycket om honom är att han är så otroligt positiv...
Med Aragon va lite samma känsla som med Alle...
Så fort jag kom in i stallet så kände jag att jag kunde tagit med honom hem!
Han hade så snälla ögon, jag tycker att ögonen säger så mycket om hästen och i hans ögon finns bara vänlighet!
Han är väldigt speciell att jobba med, han är nog den "känsligaste" hästen jag har haft och han är känslig på två sätt! Dels är han väldigt känslig för hur du som ryttare eller kusk beter dig, han känner av om man själv är stressad eller orolig mer än någon annan häst jag jobbat med!
Därför är det väldigt viktigt att bara vara lugn och "lyssna" på honom!
Sen är han väldigt känslig för hur man jobbar, det går inte att köra eller rida honom på ett hårt sätt!
Man måste vara väldigt mjuk och jobba mycket med rösten... Pratar man mycket och driver med rösten får man en mycket mer avslappnad häst!
Han vill alltid göra rätt och är en riktig arbetsmyra! Vilket är både bra och dåligt! Eller så klart är det en otrolig fördel om hästen vill jobba... Men här gäller det också att som kusk/ryttare vet var man ska lägga ribban då man inte "får" jobba dessa ambitiösa hästar för mycket... För då kommer de tappa glädjen i att jobba!!! Som så mycket annat handlar det om en vågskål, att lära sig känna vart man ska lägga ribban... Jag tror och hoppas att vi är på rätt väg!
Vi har även en daglig "gos-stund" innan han får bettet i munnen, dvs han stoppar ansiktet i famnen på mig så myser vi en stund, typisk Aragon grej! <3
Kram
Mikaela <3
Kommentarer
Trackback
